Ett hypotetiskt frieri

Ibland behövs det så lite för att glädja så mycket.

Onsdag. Amanda var på förskolan och jag var hemma med en förkyld lilleman. En av våra hantverkare kom på besök för att göra klart det sista jobbet i köket.

Jag var trött av sömnbrist pga sjuk bebis, rufsig i håret efter ett misslyckat försök att vila, så osminkad en kan bli, klädd i mysbyxor och t-shirt – en t-shirt med åtminstone tre oidentifierade fläckar, men som jag tror var barnmat, kräk och dregel. Inte den piffigaste pinglan på partyt, alltså.

När vi så står och pratar om hur fint det blivit i köket (såklart!) säger mitt sällskap: ”om inte du vore gift och om inte jag vore gift så skulle jag fria till dig, för du har ett så otroligt härligt skratt”. Wow, vilken komplimang!

Nu har ju jag redan gift mig med mitt livs kärlek och är inte intresserad av att bli friad till av någon annan, så detta blir ju endast ett hypotetiskt frieri – men halleluja! Ännu är jag inte förlorad i trötta mamman-träsket! Och den här pinglan jobbar på att piffa till sig, och tills vidare kommer skönheten inifrån 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *